Tillbakablick på ett tungt årtionde
I morgon mina kära vänner är det sista dagen på det här året och deceniet. Brukatr alltid skriva en resume av året som gott men i dag blir det en tillbaka blik på de 10 senaste åren.
Har funderat en hel del kring de här åren och kommit fram till att det inte bjudit på många ljusglimtar och roliga minnen tyvärr.
För att sammanfatta det hela har det inneburit följande: Jag har gift mig, skiljt mig, begravt både storebror och en lillebror samt deras/"min" mamma med bara några års mellanrum. Jag har skadat mig ordentligt och blivit gipsad två ggr, haft återkommande bilproblem och jakt på varaktigt jobb, ekonomin som inte gått ihop pga ingen inkomst i perioder osv Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om all skit men det skulle bli ett väldigt tråkigt och långt inlägg. Motgångarna har avlöstvarandra och så fort det kommit en ljusglimt eller något bra har det snart varit dags för ett nytt bakslag. De få roliga minnen jag har från dessa åren är inte många och har nästan glömts bort av all skit.
För att sammanfatta det hela har det inneburit följande: Jag har gift mig, skiljt mig, begravt både storebror och en lillebror samt deras/"min" mamma med bara några års mellanrum. Jag har skadat mig ordentligt och blivit gipsad två ggr, haft återkommande bilproblem och jakt på varaktigt jobb, ekonomin som inte gått ihop pga ingen inkomst i perioder osv Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om all skit men det skulle bli ett väldigt tråkigt och långt inlägg. Motgångarna har avlöstvarandra och så fort det kommit en ljusglimt eller något bra har det snart varit dags för ett nytt bakslag. De få roliga minnen jag har från dessa åren är inte många och har nästan glömts bort av all skit.
Har försökt hitta lite roliga bilder från de här åren men helt ärligt det är väldigt jobbigt att gå tillbaks och titta på alla minnen.
Får ofta höra att det är extremt mycket motgångar jag tagit mig igenom och att folk är förvånad att man orkar fortsätta framåt...
Jag har för inte så länge sedan fått förfrågan om jag kan tänka mig att föreläsa om min resa eftersom det skulle inspirera andra som har det tufft att hitta styrkan och inte ge upp.
Tanken är god och absolut kan jag det någon gång men mitt liv är inne i ännu en turbulent period på den privata delen så känns inte som om jag är redo att dela med mig av min resa än eftersom jag måste fokusera på kaoset som råder just nu.
Får ofta höra att det är extremt mycket motgångar jag tagit mig igenom och att folk är förvånad att man orkar fortsätta framåt...
Jag har för inte så länge sedan fått förfrågan om jag kan tänka mig att föreläsa om min resa eftersom det skulle inspirera andra som har det tufft att hitta styrkan och inte ge upp.
Tanken är god och absolut kan jag det någon gång men mitt liv är inne i ännu en turbulent period på den privata delen så känns inte som om jag är redo att dela med mig av min resa än eftersom jag måste fokusera på kaoset som råder just nu.
Det finns så mycket som jag hade önskar blivit annorlunda men som jag nämnt så många gånger tidigare så finns det saker vi stöter på under livet som vi själva inte kan påverka eller som är vårt jobb att lösa. Då får man helt enkelt hitta en annan väg vidare vilket kan va en tuff utmaning bara det.
Det som har varit kan vi inte göra något åt, man får lära sig av misstagen och se till att göra annorlunda nästa gång. Att fastna och älta det gamla läser inget så hur jobbigt det än må vara så måste man lära sig att släppa taget om vissa saker, aceptera situationen och gå vidare mot nya mål och utmaningar.
Det är tufft men att ge upp är inget altertiv om man vill få till en förändring på något. Tar det stopp är det bara att försöka igen och igen och igen tills man kommer vidare.
Och viktigt är ju att inte glöma bort att glädjas åt de små ljuspunkterna och framstegen det ger energi att jobba vidare med.
Och viktigt är ju att inte glöma bort att glädjas åt de små ljuspunkterna och framstegen det ger energi att jobba vidare med.
Jag kan inte se tillbaks på de här 10 åren med glada minnen tyvärr, det årtiondet innan var bättre då föddes mina barn bland annat och jag hoppas att de kommande deceniet blir positivare och mer lyckosamt för mig och min familj.
Jag har försökt hålla humöret uppe och övertalat mig själv att det kommer bli ett roligt slut på det här året men tyvärr ser det inte ut att bli så.
Jag körde minstigen till sin pappa i morse då han varit några dagar extra hos mig efter jul men nu ska fira nyår med sin syster och pappa med familj. Storebrorsan är med kompisar så jag kommer sitta själv hemma i morgon. Och helt ärligt så känns det helt okej. Jag är välkommen till en parmiddag hos en kompis men känner att jag hoppar den. Parmiddag när man är singel är inte roligt faktiskt.
Jag körde minstigen till sin pappa i morse då han varit några dagar extra hos mig efter jul men nu ska fira nyår med sin syster och pappa med familj. Storebrorsan är med kompisar så jag kommer sitta själv hemma i morgon. Och helt ärligt så känns det helt okej. Jag är välkommen till en parmiddag hos en kompis men känner att jag hoppar den. Parmiddag när man är singel är inte roligt faktiskt.
Nyårsafton är en dag som alla andra och i år har jag inget jag känner jag vill fira så därför gör jag ingen stor grej av det. Är helt slut efter allt jobb osv så blir nog film och tidigt i säng för min del.
Hoppas ni får en trevligt avslut på året så hörs vi nästa år med nya tag.
Kram V
