Nu rör vi om i min egen gryta och laddar för en fullständig nystart
Inget ont utan det för något gott med sig.
Måndagens återbesök hos vårdcentralen resulterade i ytterligare en månad hemma och vila.
Eller nej inte bara vila, snarare jobba vidare med mig själv och bygga upp något bättre. Som läkaren så fint påpekade så är utbrändhet inget man bara får rätt upp och ned utan anledning. Det är något som byggts upp efter långvarig stress på olika sätt.
Hade en annan läkare för min var sjuk men det var helt okej ändå för hon kom med ytterligare tips och gav mig även bekräftelse på att jag behöver byta bana, bryta ner och bygga om mitt liv från grunden. För som hon sa det känns som om du inte lever ett liv du trivs med och mår bra av utan lever ett liv som bara uppfyller vardagspusslets alla måsten. Jag har fastnat i ett ekkorhjul där det handlat om att bara ta sig igenom varje månad med huvudet ovanför vattenytan. Tillslut gick hjulet sönder och jag kraschade.
Hade en annan läkare för min var sjuk men det var helt okej ändå för hon kom med ytterligare tips och gav mig även bekräftelse på att jag behöver byta bana, bryta ner och bygga om mitt liv från grunden. För som hon sa det känns som om du inte lever ett liv du trivs med och mår bra av utan lever ett liv som bara uppfyller vardagspusslets alla måsten. Jag har fastnat i ett ekkorhjul där det handlat om att bara ta sig igenom varje månad med huvudet ovanför vattenytan. Tillslut gick hjulet sönder och jag kraschade.
Så vad gör man? Lagar hjulet och fortsätter som innan eller byter bana helt?
Valet är ganska lätt och så fort stressen över jobbet lagt sig och frustrationen över att inte ha energi som vanligt så har saker och ting klarnat.
Det är lite häftigt ändå för jag har läst och hört om folk som i sin utbrändhet hittat ny energi och styrka och gått helt nya vägar som dom tidigare bara drömt om men inte försökt ta tag i. Jag har flera gånger tidigare sagt att nu jäklar är jag taggad och redo för nya utmaningar men sen så har det runnit ut i sanden av olika anledningar. Orsaken har varit att jag låtit vardagspusslet styra mina dagar och det har lett till att jag inte kommit vidare med det jag vill för att vissa av mina måsten egentligen inte varit något jag velat och trivts med innerst inne. Jag har gillat läget kort sagt och kört på i gamla slitna hjulspår,
Det är lite häftigt ändå för jag har läst och hört om folk som i sin utbrändhet hittat ny energi och styrka och gått helt nya vägar som dom tidigare bara drömt om men inte försökt ta tag i. Jag har flera gånger tidigare sagt att nu jäklar är jag taggad och redo för nya utmaningar men sen så har det runnit ut i sanden av olika anledningar. Orsaken har varit att jag låtit vardagspusslet styra mina dagar och det har lett till att jag inte kommit vidare med det jag vill för att vissa av mina måsten egentligen inte varit något jag velat och trivts med innerst inne. Jag har gillat läget kort sagt och kört på i gamla slitna hjulspår,
Hur vet man då att man hittat rätt lösningar och vägar?
Det känns rätt i hela kroppen, dvs inget tvivel eller osäkerhet. Hela DU känner att detta är det jag vill göra och du fylls av en helt annan energi . Svårt att beskriva men när du hittat rätt så finns inga tvivel eller osäkerhet utan du vet vad du vill och din magkänsla känns rätt i det som det gäller. Och vet du vad det kan tom vara så att lösningen är något som du tidigare inte haft en tanke på eller inte trott är rätt väg.
I mitt fall föll inte poletten ner direkt utan det har klarnat succesivt under senaste tiden och en söndag när jag låg i soffan hemma hos P så insåg jag vad det var som kändes så rätt. Den där söndagsångesten som jag pratat om som fortsatt trots att jag inte behöver jobba just nu. Jag konstaterade nämligen för ett par helger sen att va fasen jag får ju ångest för att jag måste åka hem till lägenheten igen när barnen är hämtade.
Jag är uppväxt på Orust men har en hel del jobbiga minnen i bagaget från uppväxten vilket gjort att jag haft väldigt svårt för att vara på ön. Men jag tror att i kombination av lugnet hemma hos honom och hans trygga och positiva sätt att vara på har lockat fram minnena från alla positiva och bra saker jag upplevt under min uppväxt. Den där målmedvetna tjejen som visste vad hon ville och gjorde vad som krävdes för att nå dit... Det här låter kanske lite konstigt men när jag visualiserar om mitt liv 5 år framåt så ser jag mitt gamla jag fast som vuxen stående och vinkar åt mig att komma. Typ följ med mig ska jag visa dig vad du som väntar.
Ha det gott så ses vi snart igen!
Så vad krävs för att få till den förändringen jag saknat för att komma ut mitt trasiga ekkorhjul?
Jo efter tragglandet med barnen i höst och början av terminen så kändes det som läge att göra en ordentlig förändring som blir bra för oss alla. Vi har vägt för och nackdelar och är nu överänns om att nu vänder vi blad.
Med andra ord vi ska flytta för det finns ingen anledning för mig att bo kvar där varken jag eller barnen trivs och vill bo resten av livet. Så lagom till påsk så går efter ganska exakt 20 år flyttlasset tillbaks till Orust...
Visst kommer jag sakna delar av omgivningarna här uppe men samtidigt finns ju kustpälorna kvar och det är inte långt att åka hit när man vill. Men känslan av att flytta tillbaks "hem" till Orust igen känns faktiskt otroligt bra vilket faktiskt förvånar mig själv lite grann men samtidigt säger ju det väldigt mycket om vad som saknas i livet. Det har gett mig ny energi även om jag fortfarande inte får mycket gjort vissa dagar. Barnen är positiva till det även om K tycker skolbyte känns lite jobbigt men som sagt han har daglig kontakt med sina vänner via internet och det är inte världens ände om man vill hälsa på.
Med andra ord vi ska flytta för det finns ingen anledning för mig att bo kvar där varken jag eller barnen trivs och vill bo resten av livet. Så lagom till påsk så går efter ganska exakt 20 år flyttlasset tillbaks till Orust...
Visst kommer jag sakna delar av omgivningarna här uppe men samtidigt finns ju kustpälorna kvar och det är inte långt att åka hit när man vill. Men känslan av att flytta tillbaks "hem" till Orust igen känns faktiskt otroligt bra vilket faktiskt förvånar mig själv lite grann men samtidigt säger ju det väldigt mycket om vad som saknas i livet. Det har gett mig ny energi även om jag fortfarande inte får mycket gjort vissa dagar. Barnen är positiva till det även om K tycker skolbyte känns lite jobbigt men som sagt han har daglig kontakt med sina vänner via internet och det är inte världens ände om man vill hälsa på.
Det är ju så att man får ingen förändring i livet om man inte vågar göra förändringar eller hur. Och skulle det inte bli som man tänkt sig så har man i varje fall gett det en chans och provat.
Att flytta med barn är ju ett stort beslut och hade barnen inte varit med på detta och tyckt att det känns rätt så hade det fått vänta. Men nu är vi överänns och ser fram emot en nystart och få starta upp ett nytt kapitel med alla nya möjligheter som det medför.
Så den här utbrändheten har inte bara rört runt i grytan utan grytan har vänts upp och ned för att hälla ut det som inte längre tillför något. Dags att fylla på med nya goda ingredienser, göra om och göra rätt. Så jag hoppas att ni vill följa med på den här nya resan vi startat ?!
Jag kommer uppdatera på Instagram ( Ett vardagspussel ) där ni kommer kunna följa med mer i vardagen på min väg tillbaks och uppbyggandet av ett nytt kapitell i mitt vardagspussel.
Så den här utbrändheten har inte bara rört runt i grytan utan grytan har vänts upp och ned för att hälla ut det som inte längre tillför något. Dags att fylla på med nya goda ingredienser, göra om och göra rätt. Så jag hoppas att ni vill följa med på den här nya resan vi startat ?!
Jag kommer uppdatera på Instagram ( Ett vardagspussel ) där ni kommer kunna följa med mer i vardagen på min väg tillbaks och uppbyggandet av ett nytt kapitell i mitt vardagspussel.
Ha det gott så ses vi snart igen!
Kram V
