Ovisshetens baksida
Då var vi inne i en ny vecka. Höstlovet är över och barnen är tillbaks i skolan.
I somras lovade jag dom att hinner vi inte hitta på något kul i sommar så ska vi göra det i höst. Och jobbkaos som det var så blev det inte mkt tid över till annat än lite strandhäng. Men i onsdags blev det en helkväll med hela familjen till Liseberg och kollade in halloween temat.
Vi hade grym tur med vädret för det spöregnade när vi kom ner till stan men slutade lagom tills vi gick ur parkeringshuset. Sen var det uppehåll och riktigt skönt ute hela kvällen. Ungarna åkte allt dom han med och var helt slut när vi åkte hem när dom stängde haha. Mycket uppskattat och rolig kväll blev det. Har ni varit ner där och kollat? Vilket jobb dom gjort med att pynta hela parken, helt galet och riktigt häftigt.
Jag är inte så mycket för halloween egentligen själv och har inget behov av att frossa i pynt och fira här hemma. E älskar det däremot och går all in och scannar av alla butiker som kan tänkas ha halloween grejer att sälja. När vi bodde i Norge däremot va man tvungen att hänga på trenden för där var det jätte poppis av stora som små. Men oandra sidan så är det landet väldigt mycket för olika typer av firande. Man firar allt typ haha inte som här i jante paradiset Sverige.
Imponerande pyntning var det och nu en vecka senare är parken stängd och pumpor och skelett håller på att bytas ut mot julpynt i stället och Jul på Liseberg som drar igång snart.
Har varit ner på det när barnen var små men det var ingen höjdare för det regnade i stort sett hela kvällen så var ingen snö och därmed ingen riktig jul/vinter stämning tycker jag. Så ska jag ner ska det vara snö annars kan det kvitta.
Jag tycker det går galet fort när man väl passerat halloween, då är det full fart mot jul och nyår. Det är inte mycket kvar på det här året nu alltså. Men det känns inte som att vintern närmar sig direkt för det är väldigt varmt fortfarande så återstår att se om vi får en repris på förra året då vi hade snö på jul här på västkusten. Önskar i bland att man hade en stuga norr över någonstans som man kunde fira jul och nyår vid hade varit så mysigt.
Nu är det ca 1,5 år sedan vi flyttade tillbaks till Orust och vi har bott i huset i snart ett halvår. Får ofta frågan om vi trivs och om vi kommer bo kvar på ön?
Helt ärligt vet jag inte svaret på den frågan än. Det är svårt att trivas och känna sig hemma när man ständigt fått bryta upp från tillfälliga lösningar som vi fått de sensate åren. Flera av boendena vi haft har ju varit tillfälliga som vi fått ta i brist på annat bättre. Detta vi har nu är ett sådant också även om det är ett av de bättre ställena vi bott på de här åren. Men nu när vintern väntar runt hörnet och vi alla håller oss inomhus så blir det påtagligt vad litet det är och trångt när alla är hemma samtidigt. Vi har inte plats att sitta och äta tillsammans och går verkligen på varandra vilket är påfrestande.
Och även detta ställe är bara en tillfällig lösning då ägaren troligen kommer tillbaks efter avslutade studier om 1,5 år. Men det kan bli längre men kontraktet är på 2 år sen får vi se vad som händer.
Så med andra ord behöver vi ev vara på boendejakt om ett år igen. Och vart ska vi flytta då?
Det bästa hade varit om vi fick bo kvar till K går ur 9:an om 2,5 år för sen är vi inte tvungna att hitta boende inom skolansupptagningsområde på samma sätt. Gymnasieskolorna inkluderar flera kringliggande kommuner vilket gör sökområdet för bostäder större.
Sen vet jag ju inte hur många vi är som flyttar då heller? E är i full färd med att titta på olika gymnasie alternativ just nu och är man singel eller i förhållande så spelar det ju också en stor roll.
Är man två bör man ju dra åt samma håll med sina planer annars lär det inte funka.
Så den här ovisheten är väldigt jobbig och faktum är att det är ju något jag inte kan vifta bort heller för att hitta boende är inte lätt. Jag har haft en jäkla tur som lyckats lösa det relativt snabbt när det varit dax men då har jag oandra sidan fått ta första bästa som dykt upp. Den här gången hade det varit bra om man lyckades hitta ett ställe där vi får plats och kommer trivas. Att kunna känna sig hemma i stället för att gå i ovishet och känna sig stressad och vilse som man gör nu.
Det är svårt att koppla av och glädjas samtidigt som man fått lära sig att gila läget undertiden man jobbar vidare med att hitta nya bättre lösningar.
Jag vet vad jag vill men vägen dit är minst sagt krokig...
Kram V
