Känslan när saker och ting faller på plats, plötsligt vänder det
Hej på er finisar! Lite dåligt med uppdateringar det sista men anledningen är att det varit fullt upp varenda dag.
Min semestervecka tog precis som väntat slut innan den hunnit börja kändes det som. Men det blev mycket sol och bad med barnen och goda vänner. Hade ju turen att ha fint väder i stort sett hela veckan och det fina vädret har hållt i sig veckan efter och nästan hela denna veckan.
Min semestervecka tog precis som väntat slut innan den hunnit börja kändes det som. Men det blev mycket sol och bad med barnen och goda vänner. Hade ju turen att ha fint väder i stort sett hela veckan och det fina vädret har hållt i sig veckan efter och nästan hela denna veckan.
Semesterveckan tartade med en tur till Ursands camping och resort där vi hälsade på Jennie med familj. Gott med en varm pool när värmen inte riktigt hunnit tillbaks igen.
Tisdagen var lite molningt och på onsdagen var det regn hela dagen nästan men då blev det en roadtripp med en annan kompis och tanken var att jag skulle ut och plocka svamt på eftermiddagen men vädret var inte roligt så det fick bli dagen efter i stället.
Den saken jag haft fokus på de här åren är familjen, att få ihop vardagspusslet och få det att fungera med barnen. Det har varit skit tufft och inte lämnat någon direkt tid för att kunna fokusera på andra saker man velat förändra. För det året och halvåret K och E bott hos sin pappa har jag inte hunnit göra några förändringar. Första halvåret när lilleman flyttat hade jag fullt upp med att få ordning på kaoset efter mid skada med allt vad det innebar. Lagom till det löst sig så vill hans syster också flytta till sin pappa och även om dom små bott hos honom under en tid så har det fortsatt va mycket turer med problemlösning kring barnen då det inte fungerat så bra där. Jag har inte kunnat fokusera på mig själv utan har fått fortsätta jobba, söka andra jobb och försöka komma på hur man ska få ordning på familjepusslet en gång för alla.
Jag har suttit timvis och bollat med S om framtiden dels eftersom han har egna planer med fortsatta studier utomlands men även hur vi ska få hans syskon att landa och bli nöjda med vardagen.
Så efter mycket funderande och bollande kom jag fram till att nu måste jag få ordning på de delar i vardagspusslet som inte har fungerat senaste åren.
Första punkten på listan blev att se till att barnen får en bra skolstart och att det som varit jobbigt för dom eller inte fungerar faller på plats så att dom känner att det är ok i skolan.
Jag har pratat med dom tillsammasn med deras storebror och även en och en för att dels få klarhet i vad dom tycker är jobbigt och för att kunna få till en plan att jobba efter. I E´s fall handlar det om att hon inte känt sig accepterad och utanför i skolan tidigare. Så för hennes del har vi pratat massor om detta och faktum är att hennes avstickare till sin pappa i ett halvåt gjort gott för hon har fått lite distans till allt och fått se hur det är på andra skolor där det visade sig vara likadant när det gäller kompisar i skolan. Pubberteten och tonåren är en jobbig tid men efter en vecka tillbaks i sin gamla klass igen tycker hon att det känns helt ok trots att de dr jobbiga fortfarande är på samma nivå.
Skillnade är att nu vet hon hur hon ska hantera det och tar inte åt sig.
När det gäller lillebror så har jag och han pratat med hans ena lärare och suttit och benat upp vad som inte fungerade i skolan hos hans pappa. I och med att vi lagt korten på bordet från båda håll så kommer det bli lättare för alla att samarbeta och jobba för att det ska fungera så han trivs och sköter skolan.
Första veckan för hans del som jag varit lite stressad över har gått jätte bra, vilket jag varit vldigt noga med att tala om för honom är jätte roligt och possetivt. Det har gjort att även om han tycker skolan är tråkig så gör han ändå sitt bästa för sköter man inte skolan så ryker nämligen roliga fritids intressen också och tid med kompisar. Har inte behövt ta någon diskusioner med honom en ända gång den här veckan och från att ha suttit varje ledig stund vid tv-spelet så har han varit med kompisar varenda dag efter skolan i stort sett när han inte hängt med mig och syrran till stranden.
Det hela sattes på prov på onsdagsmorgonen då jag börjar jobba tidigt inne i stan och tanken var att S skulle se till att dom kom upp och iväg till skolan då. Men just denna onsdagen så var han inte hemma så det blev att se till att K ställt sitt alarm och sen fick jag ringa hans syster för att se till så han fått väckt henne. Som lite extra krux har dessutom barnen inte hunnit få sina busskort än så jag har kört dom på morgonen men denna dagen fick dom ta bussen vilket K tyckte kändes jätte jobbigt för han var rädd att han inte skulle få åka med. Förklarade för dom båda att första skolveckan är dom inte så hårda med det så förklara bara att det inte kommit än så går det bra ändå och att tillfälliga busskort skulle ordnas så länge under dagen.
Fick sen en Snap från K när dom sitter på bussen och att det gått bra = lättad mamma.
Så igår när dom avklartat första veckan i skolan meddelande dom att det känns bättre nu än innan och att dom båda tyckte det var skönt att vara tillbaks på sin gamla skola. Dom har båda varit duktiga och talat om hur det gått i skolan varje dag så det har fungerat över förväntan, det märks att dom börjar bli större och börjar förstå vikten av att ta ansvar för olika saker. Dom är båda väldigt harmoniska och det blir inga stora diskutioner om saker som vi hade för ett år sedan tex.
Andra punkten på listan över saker jag måste styra upp var att hitta annan sysselsättning som passar mig bättre. Söka den där utbildningen trots att det inte var säkert jag kan bli beviljad. Och söka mer jobb som fungerar bättre med mina skador och ekonomi.
Frågan är vad gör man nu?
Det är en väldigt konstig känsla att de två saker som tagit all min tid så länge faktiskt inte är något problem längre. Så skönt men ovant och jag har den här veckan haft lite svårt att ta in det faktum att jag nu kan lägga tiden på helt andra saker.
Jag har varit så galet trött och sliten dels av pressen från jobbet och från värmen så jag har haft svårt att tänka klart. Det är först i dag efter en välbehövlig sovmorgon som jag känner att jag är redo för att börja jobba med mina nya mål.
Ekonomin är fortfarande ansträngd men jag fortsätter jobba där jag är undertiden jag plugga och söker andra jobb så kommer det säkert lösa sig när jag minst anar det. Jag vet ju att dörrar kommer öppnas när jag är klar med utbildningen nästa år så nu vet jag ju vad jag har att se fram emot.
Men ett nytt boende är nästa mål och att börja prioritera mig själv. Det första är igång med lite annonser osv och när det gäller mig själv har jag börjat få lite idéer på vad jag vill göra för mig själv så det hoppas jag kommer rulla på det med.
Detta blev ett långt inlägg men nog så viktigt för här har ni ett bevis på att allt går om man bara bestämmer sig och jobbar hårt på att att lösa de problem som dyker upp.
Hade jag fortsatt lyssna på vad de negativa människorna runt mig tyckte att jag skulle göra eller gett upp så fort det gått emot mig så hade jag utan tveckan levt på socialbidrag i dag och gett upp mina drömmar för det är ju ändå ingen idé typ.
Nej vill man ha till en förändring måste man rensa bort alla hinder på vägen och se till att fylla på med rätt inspiration och pepp som får dig att orka kämpa även de perioder du har lust att ge upp.
Våga prova nya vägar och lära av misstagen och bakslagen. Funkar inte ett sätt då är det bara att klura ut andra sätt att lösa det på. Och våga fråga andra om hjälp när det behövs, alla goda råd kanske inte fungerar men de kan åtmindstånde ge dig den där knuffen i rätt riktning så du får nya idéer och ny energi.
Ha en fortsatt fin helg och var rädd om varndra.
Och kom ihåg att du kan förändra mycket genom att våga prova nya vägar och börja se möjligheterna i stället för problemen i saker och ting.
Så gott att komma ut i skogen och bara va ett par timmar, hade dock sällskap för jag är inte så bekväm med att gå ut i skogar jag inte känner till. Går man med näsan i backen och letar svamp är det lätt att man glömmer hålla koll på vart man är. Strax efter bilden ovan togs gittade vi ett jätte område helt gult med kantareller så när vi fyllt upp korgarna kunde vi konstatera att vi inte riktigt hade koll på åt vilket håll vi skulle gå för att komma tillbaks till bilen haha. Men efter lite klurande med kartorna i mobilen och att Mia tack och lov kände igen sig efter att vi gått en bit så hitta vi tillbaks. Jag fyllde upp min korg som inte var riktigt så stor som hennes men det räckte gott och väl för efter att jag och E suttit och rensat svampen på kvällen så hade jag fyllt upp halva av min lilla frys haha.
Sen kom värmen tillbaks med besked jisses vad varma dagar vi haft. Vi har mest hängt på Saltkällans badplats som har bra badområde för barnen. Men shit vad folk det varit trots att semetern för de felsta var slut och skolstart väntade runt hörnet. Inte en ledig parkeringsplats vissa dagar så gissa om det varit mycket folk på stranden.
Så sol och bad varenda dag resten av veckan blev det mer har man inte orkat göra i värmen. Det har varit barnen som varit prioriterning så dom fått ha kul så mycket det går sista sommarlovsdagarna liksom. Bara tanken på att jag skulle tillbaks till jobbet efter veckans slut gav mig på riktigt ångest, och när måndagen kom och det var jobb igen var det en otroligt jobbig känsla.
Insåg då att detta måste jag lösa så fort det går för så här kan det inte fortsätta.
Att jobba med något som man får ångest av är inte hållbart i längden och jag har ju sökt massa olika jobb bara för att försöka hitta något annat att byta till. Men när jag gått runt och städat den första veckan har jag gått och klurat på vad jag vill ändra på i mitt liv för jag har kört på i samma hjulspår senaste 4 åren egentligen när man ser tillbaks.
Insåg då att detta måste jag lösa så fort det går för så här kan det inte fortsätta.
Att jobba med något som man får ångest av är inte hållbart i längden och jag har ju sökt massa olika jobb bara för att försöka hitta något annat att byta till. Men när jag gått runt och städat den första veckan har jag gått och klurat på vad jag vill ändra på i mitt liv för jag har kört på i samma hjulspår senaste 4 åren egentligen när man ser tillbaks.
Den saken jag haft fokus på de här åren är familjen, att få ihop vardagspusslet och få det att fungera med barnen. Det har varit skit tufft och inte lämnat någon direkt tid för att kunna fokusera på andra saker man velat förändra. För det året och halvåret K och E bott hos sin pappa har jag inte hunnit göra några förändringar. Första halvåret när lilleman flyttat hade jag fullt upp med att få ordning på kaoset efter mid skada med allt vad det innebar. Lagom till det löst sig så vill hans syster också flytta till sin pappa och även om dom små bott hos honom under en tid så har det fortsatt va mycket turer med problemlösning kring barnen då det inte fungerat så bra där. Jag har inte kunnat fokusera på mig själv utan har fått fortsätta jobba, söka andra jobb och försöka komma på hur man ska få ordning på familjepusslet en gång för alla.
Jag har suttit timvis och bollat med S om framtiden dels eftersom han har egna planer med fortsatta studier utomlands men även hur vi ska få hans syskon att landa och bli nöjda med vardagen.
Så efter mycket funderande och bollande kom jag fram till att nu måste jag få ordning på de delar i vardagspusslet som inte har fungerat senaste åren.
Första punkten på listan blev att se till att barnen får en bra skolstart och att det som varit jobbigt för dom eller inte fungerar faller på plats så att dom känner att det är ok i skolan.
Jag har pratat med dom tillsammasn med deras storebror och även en och en för att dels få klarhet i vad dom tycker är jobbigt och för att kunna få till en plan att jobba efter. I E´s fall handlar det om att hon inte känt sig accepterad och utanför i skolan tidigare. Så för hennes del har vi pratat massor om detta och faktum är att hennes avstickare till sin pappa i ett halvåt gjort gott för hon har fått lite distans till allt och fått se hur det är på andra skolor där det visade sig vara likadant när det gäller kompisar i skolan. Pubberteten och tonåren är en jobbig tid men efter en vecka tillbaks i sin gamla klass igen tycker hon att det känns helt ok trots att de dr jobbiga fortfarande är på samma nivå.
Skillnade är att nu vet hon hur hon ska hantera det och tar inte åt sig.
När det gäller lillebror så har jag och han pratat med hans ena lärare och suttit och benat upp vad som inte fungerade i skolan hos hans pappa. I och med att vi lagt korten på bordet från båda håll så kommer det bli lättare för alla att samarbeta och jobba för att det ska fungera så han trivs och sköter skolan.
Första veckan för hans del som jag varit lite stressad över har gått jätte bra, vilket jag varit vldigt noga med att tala om för honom är jätte roligt och possetivt. Det har gjort att även om han tycker skolan är tråkig så gör han ändå sitt bästa för sköter man inte skolan så ryker nämligen roliga fritids intressen också och tid med kompisar. Har inte behövt ta någon diskusioner med honom en ända gång den här veckan och från att ha suttit varje ledig stund vid tv-spelet så har han varit med kompisar varenda dag efter skolan i stort sett när han inte hängt med mig och syrran till stranden.
Det hela sattes på prov på onsdagsmorgonen då jag börjar jobba tidigt inne i stan och tanken var att S skulle se till att dom kom upp och iväg till skolan då. Men just denna onsdagen så var han inte hemma så det blev att se till att K ställt sitt alarm och sen fick jag ringa hans syster för att se till så han fått väckt henne. Som lite extra krux har dessutom barnen inte hunnit få sina busskort än så jag har kört dom på morgonen men denna dagen fick dom ta bussen vilket K tyckte kändes jätte jobbigt för han var rädd att han inte skulle få åka med. Förklarade för dom båda att första skolveckan är dom inte så hårda med det så förklara bara att det inte kommit än så går det bra ändå och att tillfälliga busskort skulle ordnas så länge under dagen.
Fick sen en Snap från K när dom sitter på bussen och att det gått bra = lättad mamma.
Så igår när dom avklartat första veckan i skolan meddelande dom att det känns bättre nu än innan och att dom båda tyckte det var skönt att vara tillbaks på sin gamla skola. Dom har båda varit duktiga och talat om hur det gått i skolan varje dag så det har fungerat över förväntan, det märks att dom börjar bli större och börjar förstå vikten av att ta ansvar för olika saker. Dom är båda väldigt harmoniska och det blir inga stora diskutioner om saker som vi hade för ett år sedan tex.
Andra punkten på listan över saker jag måste styra upp var att hitta annan sysselsättning som passar mig bättre. Söka den där utbildningen trots att det inte var säkert jag kan bli beviljad. Och söka mer jobb som fungerar bättre med mina skador och ekonomi.
Vill jag har en förändring måste jag se till att jobba hårdare och göra allt som krövs för att få till det!
Sagt och gjort jag har mitt upp i min korta semester skickat in ansökan till en utbildning som jag hittat och verkligen vill gå. Får jag ett nej från kommunen så har jag i varje fall försökt, vill ju inte missa chansen jag aldrig tog liksom. Jag informerade även chefen om att jag letar andra lösningar och även sökt en utbildning och om jag kommer in kommer behöva gå ner i arbetstid vidan av studierna. Det var inte uppskattat från dom MEN gav mig bara ännu mer vatten på min kvarn att göra allt jag kan för att hitta annan sysselsättning. Inget jobb är värt att slita ut sig för speciellt inte med en så dålig lön. Det är det inte värt.
Och vet ni vad i tisdags fick jag besked att jag blivit beviljad att gå utbildningen!!! Ännu en stor viktig punkt att bocka av från min lista.
Och när deras storebror härom kvällen säger att mamma nu kan du börja fokusera på dig själv för nu är allt äntligen normalt som det borde vara...
Förstod inte först hur han menade men han menade att senaste åren efter skillsmässan så har allt kretsat kring att få ihop vardagspusslet med familjen och ekonomin. Har det inte varit kämpiga perioder med barnen så har det varit kämpigt med att få ihop ekonomin pga av för lite jobb. Allt har handlat om dessa saker de senaste åren.
Men nu har barnen landat efter att fått prova på att bo hos sin pappa en period med allt vad det inneburit med skola, vardagspusslet hos dom, nya vänner osv. Det blev inte som dom tänkt sig men gav viktiga erfarenheter som bidragit till att dom funnit sig tillrätta här hos mig igen.
Förstod inte först hur han menade men han menade att senaste åren efter skillsmässan så har allt kretsat kring att få ihop vardagspusslet med familjen och ekonomin. Har det inte varit kämpiga perioder med barnen så har det varit kämpigt med att få ihop ekonomin pga av för lite jobb. Allt har handlat om dessa saker de senaste åren.
Men nu har barnen landat efter att fått prova på att bo hos sin pappa en period med allt vad det inneburit med skola, vardagspusslet hos dom, nya vänner osv. Det blev inte som dom tänkt sig men gav viktiga erfarenheter som bidragit till att dom funnit sig tillrätta här hos mig igen.
Sen att jag fått till en plan som kommer leda till jobbyte med flera fördelar både ekonomiskt, fysiskt men även karriärsmässigt då detta är en viktig pusselbit i något jag brinner för. Det är såklart en enorm lättnad när man tänker efter.
Enligt S har jag börjat förbereda mig för detta undermedvetet genom att styra upp väldigt mycket saker med barnen och rent allmänt i vårt vardagspussel för att det ska bli så bra som möjligt för oss alla framöver.
Enligt S har jag börjat förbereda mig för detta undermedvetet genom att styra upp väldigt mycket saker med barnen och rent allmänt i vårt vardagspussel för att det ska bli så bra som möjligt för oss alla framöver.
Jag har rensat bort energitjuvar och lagt den tiden på vänner som jag har mer gemensamt med och som vill utvecklas och nå sina mål och drömmar. Det har gjort så gott och flera nya vänner har dykt upp senaste tiden vilket är jätteroligt.
Jag har även börjat göra om i lägenheten i den mån det går för att få lite struktur och ordning nu när vi alla bor tillsammans igen. Två tonåringar ärmycket i en liten lägenhet kan jag intyga haha fasen vad dom dräller sina saker överallt , lilleman håller sitt i sovrummet i sin lilla hörna som jag håller på att göra i ordning. Vi har skaffat internet vilket är nödvändigt nu när jag ska gå en utbildning på distans och även för S som har lite betygshöjningar att fixa under hösten.
Jag har även börjat göra om i lägenheten i den mån det går för att få lite struktur och ordning nu när vi alla bor tillsammans igen. Två tonåringar ärmycket i en liten lägenhet kan jag intyga haha fasen vad dom dräller sina saker överallt , lilleman håller sitt i sovrummet i sin lilla hörna som jag håller på att göra i ordning. Vi har skaffat internet vilket är nödvändigt nu när jag ska gå en utbildning på distans och även för S som har lite betygshöjningar att fixa under hösten.
Så med andra ord när jag väl bestämde mig i vintras på att fokusera på mig själv och min familj så satte jag bollen i rullning. Det har varit tufft i perioder med mycket ovishet om hur jag ska lösa saker och ting men i och medan att jag sållat bort sånt som inte kunnat hjälpa mig vidare i processen så har lösningarna dykt upp en efter en.
Jag har fått jobba med mig själv dagligen för att peppa migsjälv och behålla rätt fokus. Jag har gått upp tidigare varje morgon för att hinna med mina morgon ruttiner innan jobbet, jag har när det funnts möjlighet lyssnat på inspirerande podcaster, och pepp talk på Spotify under tiden jag jobbat.
Och jag har varje kväll innan jag lagt mig försökt göra något som fyller på med ännumer positivta tankar och rätt stämning som avslutning på dagen. Tex kollat på någon inspirerande video på YouTube, läst i någon inspirerande bok osv. Detta har jag gjort varje dag 7 dagar i veckan oavsett hur trött och sliten jag känt mig. I vår och sommar har jag och S suttit varje söndag och kollat på inspirenade YouTubers för att få inspo och en spark i arslet inför en ny arbetsvecka. Jag har varit fast besluten att få till de förändringar som krävs för att få ornding på allt och kunna blicka framåt. Och plötsligt lossnade den där bitarna jag kämpat med de senaste åren med familj och jobb/ekonomi.
Jag och barnen har tillsammans en plan för vad vi vill uppnå och när det varit någon liten tendens till gruff eller tjurerier så har jag påmint dom om våra mål och drömmar och då har dom snabbt kopplat bort de negativa tankarna. Så även dom börjar förstå att man faktiskt inte får ut något bra av att älta eller lägga fokus på negativa saker.
Frågan är vad gör man nu?
Det är en väldigt konstig känsla att de två saker som tagit all min tid så länge faktiskt inte är något problem längre. Så skönt men ovant och jag har den här veckan haft lite svårt att ta in det faktum att jag nu kan lägga tiden på helt andra saker.
Jag har varit så galet trött och sliten dels av pressen från jobbet och från värmen så jag har haft svårt att tänka klart. Det är först i dag efter en välbehövlig sovmorgon som jag känner att jag är redo för att börja jobba med mina nya mål.
Ekonomin är fortfarande ansträngd men jag fortsätter jobba där jag är undertiden jag plugga och söker andra jobb så kommer det säkert lösa sig när jag minst anar det. Jag vet ju att dörrar kommer öppnas när jag är klar med utbildningen nästa år så nu vet jag ju vad jag har att se fram emot.
Men ett nytt boende är nästa mål och att börja prioritera mig själv. Det första är igång med lite annonser osv och när det gäller mig själv har jag börjat få lite idéer på vad jag vill göra för mig själv så det hoppas jag kommer rulla på det med.
Detta blev ett långt inlägg men nog så viktigt för här har ni ett bevis på att allt går om man bara bestämmer sig och jobbar hårt på att att lösa de problem som dyker upp.
Hade jag fortsatt lyssna på vad de negativa människorna runt mig tyckte att jag skulle göra eller gett upp så fort det gått emot mig så hade jag utan tveckan levt på socialbidrag i dag och gett upp mina drömmar för det är ju ändå ingen idé typ.
Nej vill man ha till en förändring måste man rensa bort alla hinder på vägen och se till att fylla på med rätt inspiration och pepp som får dig att orka kämpa även de perioder du har lust att ge upp.
Våga prova nya vägar och lära av misstagen och bakslagen. Funkar inte ett sätt då är det bara att klura ut andra sätt att lösa det på. Och våga fråga andra om hjälp när det behövs, alla goda råd kanske inte fungerar men de kan åtmindstånde ge dig den där knuffen i rätt riktning så du får nya idéer och ny energi.
Ha en fortsatt fin helg och var rädd om varndra.
Och kom ihåg att du kan förändra mycket genom att våga prova nya vägar och börja se möjligheterna i stället för problemen i saker och ting.
Kram V
