Planera för nystart

Hej fina du hur har ni det i snö och kylan? Här på västkusten har vintern kopplat greppet med flera minusgrader och snö även om vi inte har några mängder än så länge. Är inget fan av den här årstiden men uppskattar att slippa gråa regniga dagar. Har hellre minusgrader och lite snö som lyser upp i grådasket. 

Jag är inne på fjärde veckan hemma nu och börjar acceptera läget jag befinner mig i. Det är frustrerande de dagar man inte orkar någonting eller när man vaknar pigg men efter  45 min telmöte med skolan på morgonen är helt slut och inte får tillbaks energin resten av dagen. Jag sover bättre på nätterna nu men har svårare att koppla av på dagrna när jag behöver vila. Det är som om jag gått in i en ny fas i utbrändheten igen. Energin tar fortfarande slut utan förvarning. I bland orkar jag hålla igång eller göra saker i flera timmar medan andra dagar så räcker det med en tur till affären så är jag helt slut. Det är så olika och som sagt man vet aldrig från ena dgen till den andra hur mycket man orkar. 
Antar att det är så det är eller vad säger ni som också varit elle rär utbrända
 

Högstadiet har fortfarande hemstudier vilket E mår väldigt bra av och trivs med. I tisdags frågade hon om jag ville följa med ut på en promenad då dom skulle ut och gå i 20 min på idrotten. Jag var jätte sliten den dagen men pallrade mig ut med hundarna vilket var gott. Man får verkligen passa på att va ute en stund i solen nu när det är så fint väder.
 
Vi behöver ljuset och speciellt solljuset under dessa mörka månader som höst och vinter är. Känner väll inte av någon jätte skillnad av det korta promenader jag tagit dessa dagar när orken funnits men har som mål att gå ut på minst 15 min promenad dagligen vilket i vanliga fall är en fjärdedel av hur mycket jag brukar gå. Tanken är att öka på det succesivt i takt med att energin kommer tillbaks.  Jag behöver röra på mig för allt stillasittande är inte bra. 

Var hos Mattias igår min sjukgymnast och fick masserat axlar, nacke och skuldror som är jättespända av all stress. Ryggen fick vila denna gången eftersom jag är väldigt öm fortfarande efter förra behandlingen förra veckan när han släppte på en låsning i närheten av det brutna revbenet. Han rekomenderade lugna korta promenader till en början nu när simhallen är stängd. Jag behöver styrketräna också men kroppen behöver återhämta sig lite mer innan jag kan börja med det igen. 
Ska undvika att utsätta mig för onödig press vilket styrketräning är just nu när kroppen fortfarande är på helspänn. Och helt ärligt så orkar jag ju knappt gå 20 minuter  så styrketräning får vänta tillsvidare eftersom det kräver mer energi och uthållighet. Fick lite stretchövningar däremot och remomendation att testa yoga när jag känner att jag orkar. 
 
 
Som jag berättade förra veckan så trivs inte E och K i skolan och jag hade möte för E i måndags och ytterligare ett telmöte igår ang henne. Nästa vecka ska vi ha möte om K.  Alltså jag vet inte riktigt vad man ska säga men att ha två barn som på olika sätt inte trivs och mår bra i skolan är ju inte okej. Känns inte riktigt som alla är på samma nivå när det gäller att hitta lösningar på problemet heller.  
 Det är speciella tider nu också så klart men i E´s fall så har problemet blivit ännu värre sen dom började på högstadiet. För lillemans del går det bra i perioder men han säger själv att han vill byta skola. 
Min tanke har varit att bo kvar här tills dom slutar grundskolan. Men 2 år till för E och 4 för K är lång tid om man intre trivs och det inte fungerar. Så vi är överänns om att det är dags att vända blad och starta ett nytt kapitell även om det är med blandade känslor. 
 
Det är verkligen som man hört från andra som berättat om hur dom bytt bana och börjat om på nytt med olika delar i livet i samband med utbrändheten. För det är något jag kommit fram till de senaste veckorna, det har ju blivit så här av flera anledningar och så här vill jag inte fortsätta leva mitt liv.  Som Jennie sa till mig så började detta för väldigt många år sedan och har byggts på under alla dessa år med nya motgångar och tuffa utmaningar. Jag har tappat kontrollen över mitt liv och de mål och drömmar jag haft har jag släppt eller gett upp under resans gång. Fokuset har blivit att bara se till at hålla huvudet ovanför vatten ytan. Jag har glömt bort vad jag ville och därmed har jag inte haft en tanke på att ta mig vidare mot de målen. 

Nu har jag insett vad jag verkligen vill och hela magkänslan skriker vad väntar du på... Drömmar som jag hade back in the days har dykt upp igen och blivit ännu klarare  och tydligare än de var innan. Att sen kunna sitta och bolla dessa drömmar och planer med P som visat sig också ha liknande mål och drömmar gör saken ännu lättare och roligare. Plötsligt faller allt på plats och jag har börjat planera för framtiden även om det går i snigelfart för tillfället så känns det verkligen bra. Att ha någon att planera framtiden med som inte ser mitt trassliga förflutna som ett problem utan snarare som en vägvisare på vart vi ska i stället. Hur vi ska göra om och göra rätt. Allt har ju så klart för och nackdelar men framförallt så känns stora förändrignar väldigt läskigt vilket vi pratat om med barnen. Men vet ni vad det som känns jobbigt pratar man om och tillsammans hittar man sätt att tackla det och plocka fram det som är positivt och roligt i det hela. Och då tar man sig vidare. 

Så jag kämpar vidare med mina kom ihåglistor och sätt att bygga upp nya rutiner igen i den takt jag orkar med. Samtidigt som en plan för framtiden börjat ta fart i bakgrunden. Det gäller att hitta sätt att fylla på energin och rena bort det som inte tillför något. Så den här tiden blir det verkligen att planera för nystart av mig själv men även för hela familjen. Och det känns faktiskt riktigt bra, det är det som ger mig kraften att gå upp varje morgon och tackla ännu en ny dag. 

Skam den som ger sig eller vad säger man...
 
Ha det gott och var rädda om varandra. Och för er som vill följa mig och mitt vardagspussel lite mer så hittar ni mig även på Instagram om ni söker på :" Ett vardagspussel"

Kram V





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Ett vardagspussel

Hej och välkommen till min blogg! Vem är jag? En ensamstående skild trebarnsmamma som har haft en minst sagt tuff resa med att få ihop vardagspusslet med allt vad det innebär. Genom åren har man samlat på sig en hel del erfarenheter och får ofta frågan hur jag orkat kämpa vidare i alla motgångar och bakslag. Så därför kom jag på idén att starta den här bloggen för att dela med mig om mina tips och erfarenheter. En blogg om hur man får ihop vardagspusslet med familjelivet, jobb och ekonomi. Jag hoppas ni kommer få lite inspiration och tips att ta med er i er vardag. Dela gärna med er av era egna tips och erfarenheter. Kram Veronica

RSS 2.0